tisdag 29 april 2008

Lindström på taket

Det är helt otroligt, jag kan knappt tro det, men vi fick upp takstegen i söndags! Med hjälp av svärfar och svåger så gick det faktiskt rätt smärtfritt. Jag som stod på andra sidan huset och drog i repet för att få upp stegen hann inte ens riktigt vara med. Plötsligt var alla andra uppe på taket utan att jag riktigt förstod hur det gick till.









Det här bilderna tog min man från taket. Jag gillar särskilt den på ladugården där man kan se hur mycket vi har röjt på tomten nu i vår. Tidigare var det alldeles tätt av träd kring ladugården. Bäcken som rinner intill huset är nu som allra störst, den fyller nästan upp hela den gamla fåran. Till sommaren kommer den inte att vara mer än ett dike tråkigt nog, och trots att den heter Storbäcken.









Själv vågade jag mig inte ända upp till skorstenen. Jag lider tyvärr av höjdskräck och litar inte riktigt på mig själv när yrseln sätter i. Vissa andra i familjen har dock inga sådana problem. Svärfar sprang omkring på taknocken - i träskor! - som om det inte var värre än att ta en promenad på trottoarkanten. Här har ni herr Lindström på taket.












Idag fick vi bekräftelse från sotaren som kommer på tisdag. Det ska bli spännande att höra vad han säger. Men väl uppe på taket (jag från stegen) såg vi ju själva att skorstenen till och med var värre däran än vad vi först trott. Den är sprucken rakt igenom på baksidan. Det ser ut som en sättningsskada så nu håller vi tummarna för att den sprickan inte fortsätter nedanför taket.

måndag 28 april 2008

Utmaningen!

Jag har fått min första utmaning av Bergagårdens Lina! Så nu ska jag ta och visa upp mitt bästa, sämsta och senaste inköp. När jag började fundera över vilka grejor det är tyckte jag först att allt jag har köpt är lika bra, men efter ett tag började det ju komma fram små synder...

Här är mitt bästa köp - min cykel! Visst är den vacker!









Den köpte jag för 200 kronor av en klasskompis när jag pluggade på Gotland. Den här cykeln har varit ute på en del äventyr. Klasskompisen köpte cykeln hemma i Dalarna och tog med sig den till Gotland. Dagen innan vårt första sommarlov blev cykeln stulen så hon skaffade en ny cykel och tog med den till Gotland. En vecka in på höstterminen ringde polisen och hade hittat igen cykeln. Så då sålde hon den till mig. I höstat blev cykeln stulen igen, den här gången från busshållplatsen där jag kliver på om mornarna. Jag blev jätteledsen för jag är verkligen förtjust i min Rambler. En månad senare är min man ute och kör och vad får han syn på i diket vid vår infart - jo min cykel! Det verkar som att nån "lånade" cykeln och sedan återställde den. Gissa om det var nån som var glad! Och inte en skråma hade den fått!

Mitt sämsta inköp måste jag nog säga var den här trädgårdsmöbeln.









Egentligen är den ju jättefin, det var bara det att vi köpte den omålad och så skulle jag måla den själv. Men det var inte så roligt att måla varje liten vinkel, vrå och sida av alla de små brädorna. Och jag vill ju måla med linoljefärg så det blir ju minst tre varv och eftersom kromoxidgrönt inte täcker så bra skulle det egentligen ha varit ett fjärde varv också. Än så länge är det bara soffan och bordet som är klara. Här står stolarna och väntar på att bli färdigmålade... Jag får dåligt samvete varje gång jag ser dem så jag försöker blunda.









Sedan råkade det också vara så att vi ett år efter inköpet fick min mans mammas morföräldrars gamla trädgårdsmöbler från typ 1920-talet som var i samma stil. Och de var ju redan målade så det var bara att ställa ut i trädgården. Och då var ju motivationen till att måla inte lika stor längre...

Mitt senaste inköp var fem ramar som vi ska ha till förstoringarna från vårt bröllop. Bilderna är inte framkallade ännu eftersom fotografen (min lillebror) håller på att mixtra med dem i photoshop. Men det gäller ju att passa på när man får en rabattkupong på ramar på Åhlens där vi råkade ha hittat just dem vi ville ha.









Kutym efter en utmaning är väl att man skickar den vidare så då skickar jag den till Broarne blogg, Gammelgård och Älvgärdet!

söndag 27 april 2008

Ett och annat

Planerna för skorsten och murstock i sommarhuset fortskrider. Vi har fortfarande inte haft någon sotare dit på besiktning men det beror på att vi har saknat takstege. Maken har nu byggt en provisorisk takstege som vi ska försöka få upp på taket i dag om vi bara kan få tag på några kraftkarlar som kan ge ett handtag. Ett försök gjordes förra veckan men det gick inte riktigt vägen eftersom huset är väldigt högt och taket väldigt brant och stegen vi hade inte nådde tillräckligt långt upp. Nu ska vi låna en extra lång stege av en granne så får vi se hur det går. Förr eller senare måste vi nog dock skaffa en riktig takstege i aluminium som fästs på taket men jag drar mig som för att göra det. Jag tycker det skämmer taket så mycket. Stegen som ska upp nu är gjord i trä och hakas bara över nocken så den kan lätt (?) tas ner igen.










Köpte igår ett specialnummer av Allt i hemmet som jag rekommenderar. Det är med 25 hemreportage i numret efter alla tycken och smaker. Bland annat var det med ett hem utanför München där ägarinnan har inrett i lantlig romantik. Tydligen så var hon tidigare TV-producent men har nu sadlat om och äger en heminredningsbutik. Kolla in hennes nätbutik på www.raumseele.de (Länk finns till vänster under Nätbutiker. Jag förstår inte varför mina länkar i inläggen inte funkar längre!) Själv hittade jag dessa möbler hos henne som jag så gärna skulle vilja ha men det var inte billigt kan jag säga. Och då har jag inte ens kollat vad det kostar att frakta från Tyskland till Sverige...












Har för övrigt gjort en beställning från Hemmets alla rum som jag väntar spänt på och hoppas kommer i slutet av veckan. Det är lite smått och gott till sommarhuset och hit hem.

lördag 26 april 2008

Drömjobbet

De flesta dagar tycker jag nog att jag har drömjobbet men ibland blir jag lite deppig på grund av hur situationen ser ut inom museibranschen. Jag har varit projektanställd på olika arbetsplatser i ungefär sex år nu och som det ser ut kan jag nog inte förvänta mig någon fast anställning de närmaste tio åren. När man tänker på det kan man ju inte låta bli att fundera över vad man skulle kunna göra istället.

När jag höll på att utbilda mig till byggnadsantikvarie träffade jag på en man här i stan som levde på att köpa gamla hus, renovera dem och sälja dem vidare. Varje gång som jag ser ett fint gammalt hus till salu får jag ju lust att göra precis som han. Det är bara det att jag tror inte att jag skulle kunna sälja huset när jag väl renoverat det. Jag skulle bli alldeles för fäst vid det.

Vad sägs tex om det här huset? Till salu för 275 000 kronor i Mjödvattnet utanför Skellefteå. Kliar det inte i era fingrar när ni ser det? Kolla in mer om huset på hemnet.se










Ett annat jobb som jag ibland drömt om är att få rita nya hus. Innan jag upptäckte att byggnadsantikvarie fanns var jag sugen på att läsa till arkitekt men det blev aldrig så eftersom jag inte vill ägna mig åt att rita flerbostadshus och kontorshus som de flesta arkitekter får göra när de väl är klara. Jag skulle vilja bli en gammaldags "husritare" som det kallades förr i tiden och rita vanliga villor. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att jobba åt något företag som Myresjöhus eller dylikt och få rita "klassiska villor". Det skulle vara hur kul som helst.

Medan jag funderar vidare på det så fortsätter jag att kolla in fina kataloghus. Mitt favoritföretag Karlsonhus har tyvärr tagit bort sina allra finaste husmodeller, varför förstår jag inte, men Fiskarhedenvillan har också en del fina hus, tex det nedan som heter Spoven. Är inte den beiga färgsättningen helt underbar? Den får verkligen huset att se gammalt ut. Den grå färgsättningen gör det mer modernt. Frågan är om det är positivt eller negativt att man blir lurad att tro att det inte är ett nybyggt hus? Jag kan inte riktigt bestämma mig vad jag tycker om det, det är väl mitt jobb som har påverkat mig. Spoven finns på fiskarhedenvillan.se

lördag 19 april 2008

Bokfynd

Jag har fyndat böcker! Igår köpte jag på tradera Bygd och folk från 1943 och Gods och gårdar från 1952. Detta är två bokserier där gårdar runtom i landet har fotograferats och beskrivits. De delar jag köpte var för Västerbotten. Har man ett gammalt hus och är intresserad av dess historia bör man definitivt leta upp dessa böcker och se efter om huset finns med där. De brukar finnas på bibliotek samt på museer om man inte lyckas köpa dem på något antikvariat eller över nätet som jag gjorde.












Det finns även en bokserie från 1930-talet som heter Svensk hembygd som är upplagd på samma sätt. Tyvärr har jag inte fått tag på den och vår släktgård är bara med i den upplagan. När de här böckerna gjordes gick det nämligen till så att man gick runt och låtsades fotografera hus, om man så fick ägarna att beställa en bok så fotograferade man deras hus på riktigt. Så huset är bara med om ägarna köpte boken! Men eftersom det finns tre olika böcker för varje län så har man ju i alla fall en god chans att hitta huset i nån av dem.

Vårt sommarhus finns inte med i någon av böckerna men på senare år har finska Botniaphoto börjat göra sådana här böcker igen och den senaste boken i serien är för Skellefteå socken så nu har vårt hus äntligen kommit med med hela dess historia! Men de här nya böckerna kostar ca 4000 kronor styck så det är inte precis något man köper i en handvändning. Men det är verkligen ovärderliga böcker om man ska forska i byggnadshistoria.

söndag 13 april 2008

Att gynna sina lokala producenter

Nu på morgonen har jag suttit och bläddrat i gamla inredningstidningar i väntan på att maken ska vakna och då hittade jag en artikel om en Västerbottensgård utanför Skellefteå. I gården bor Annika Marklund som driver möbelföretaget All in wood. För er som inte känner till företaget så tillverkar de bla gustavianska och rokokomöbler. Gården hon bor på är riktigt fint renoverad och förstås möblerad med egentillverkade möbler. I köket står också en gammal gustaviansk soffa som jag har hört var det första som Annika ropade in på auktion och som dessutom var inspiration till företaget.

Till vänster en bild från Annikas gård med den omtalade soffan samt en bild från Stiftsgården Skellefteå med möbler från All in wood.












Bilder från www.allinwood.se

I Skellefteå finns ett annat möbelföretag som också tillverkar gustavianska och rokoko-möbler och som heter Kallholmen. De gör så här fina möbler:










Bilder från www.kallholmen.se

Så, nu har jag gjort lite reklam för våra lokala producenter!

Jag har också hunnit läsa nya numret av Gård och torp under morgonen. Jag tyckte det var ett riktigt bra nummer den här gången. Det handlade en hel del om värmeekonomi vilket kanske låter tråkigt men som man börjar intressera sig en hel del av när man vaknar och det bara är 14 grader inne... (vilket det var idag trots att det var nästan 10 plusgrader ute igår). Tidningen fick mig att börja fundera i jordvärmebanor. Undrar hur bra det funkar så här långt upp i norr?

fredag 11 april 2008

Släktgården

Jag tror att mitt brinnande intresse för gamla hus kommer från de berättelser jag alltid fick höra som barn om vår släktgård. Det är den gård där min pappa, min farmor, min farmorsfar osv. är uppvuxna och den ligger i samma by som vi nu bor i jag och min man. Gården är en sk Västerbottensgård, dvs en parstuga, och antagligen uppförd på 1820-talet. Den användes till en början som skola.

På 70-talet, innan jag föddes, bodde min gammelmorfar där och mina föräldrar letade då efter hus och försökte köpa gården av gammelmorfar men han vägrade sälja. Så då byggde de ett nytt hus och ungefär en vecka efter att de flyttat in i det huset så dog gammelmorfar och gården såldes till en ungkarl som inte hör till släkten. Jag har alltså aldrig ens varit in där själv men fått berättat för mig hur där ser ut.

Till min stora glädje så hittade jag för ett tag sedan flera bilder tagna inne i huset på museet där jag jobbar. Det var dekorationsmålade väggar, kakelugnar, gammal köksinredning mm och tydligen så har ingenting förändrats. Den här ungkarlen har nämligen inte lagt ner något jobb på huset alls så det står mer eller mindre och förfaller. För några år sedan försökte jag få köpa det av honom men han ville inte sälja.

Så här såg huset ut på 30-talet. Familjen på bilden är min gammelmorfar och gammelmormor och deras tre barn. Den minsta flickan är min farmor.








I min mans familj finns också en släktgård som har gått i flera generationer och där hans föräldrar nu bor. Den ligger i grannbyn och var i slutet av 1800-talet gästgiveri. Huset är ursprungligen från 1700-talet men har byggts om och till i omgångar ända sedan 1800-talet. Bilden är tagen hösten 1915 och personerna framför huset är min mans farfars föräldrar och syskon samt deras piga. På bilden väntar hans gammelfarmor hans farfar, det är därför vi vet så väl när fotot är taget.









Det är en viss skillnad på de två gårdarna, eller hur? Gästgivaren hade nog ganska hög status i byn jämfört med en vanlig bonde som min gammelmorfar.

måndag 7 april 2008

Någonting varmt

Idag är det riktigt aprilväder här. En snöstorm tjuter runt husknutarna och här inne försöker vi hålla oss varma. Igår passade jag därför på att sy klart ett lapptäcke som jag har hållit på med i flera år med. Jag började att sy det därför att jag hade så många stuvar som jag inte visste vad jag skulle göra med. De senaste åren har jag bara gått och letat efter ett fint tyg att fodra baksidan av lapptäcket med och till slut hittade jag ett mysigt grönt syntetiskt fårullstyg på Spets & Ting i Skellefteå som passade perfekt! Det blev till och med över lite så att jag kunde sy en soffkudde av tyget också.

Så jag plockade fram min älskade symaskin för att sy ihop det hela. Jag har en helt underbar gammal grön Husqvarna Automatic. Jag vet inte hur gammal den är men modellen började tillverkas 1949. Den har i alla fall varit min trotjänare de senaste tio åren och aldrig svikit mig. Förrän igår vill säga. Helt plötsligt funkade den inte! Ingenting hände när jag tryckte på pedalen. Jätteledsen blev jag. Så maken ställde upp och plockade isär pedalen. Och hittade felet! Och kunde laga det! Han tyckte det var som att laga en gammal Amazon...










Så till slut fick jag klart lapptäcket och kudden trots allt och så här blev det.












En annan sak som jag nästan är klar med är mitt första broderi! Om man inte räknar med ett Bamse-broderi som jag gjorde när jag var ungefär 8 år... Det fattas i princip bara att klippa till broderiet ovalt och sy på en spets runtom. Broderiet är en kakduk med jugendmönster som jag köpt i Skellefteå museums butik och det är en kopia av ett föremål i museets samlingar. Originalbroderiet gjordes i början av 1900-talet av en kvinna som hette Ragnhild Insulander som var dotter till en fotograf i Skellefteå. Familjen bodde i en underbar nationalromantisk villa som kallades Solsidan och som ligger alldeles intill museet.

lördag 5 april 2008

Vårkänslor

Inte helt oväntat så visade det sig att våren inte hade kommit trots allt. Nu är det vinterlandskap ute igen men jag kan ändå inte låta bli att drabbas av vårkänslor och för mig innebär det att det börjar klia i fingrarna efter att fixa i hem och trädgård.

I veckan ägnade vi oss därför åt hemmet istället för sommarhuset - för en gång skull. Vi möblerade om litegrann, flyttade ut en soffa som vi hade i hallen till den inglasade verandan och ställde kantoren som stått i matsalen i hallen istället så att vi fick lite mer plats runt matbordet. Soffan ska så småningom bli vit men eftersom vi inte har någonstans inomhus att hålla till och måla så måste vi vänta tills det är tillräckligt varmt ute för att måla. Vi letar också ett bord och ett par stolar som vi kan ha därute på verandan som matchar till soffan. Problemet är att jag - som vanligt - vet precis hur jag vill att de ska se ut och då brukar det ju aldrig gå hitta just sådana.

Så här såg det ut före vi möblerade om i hallen. Den andra bilden är ett montage som maken gjort eftersom vi velade lite om vad vi skulle hänga upp på väggen, en spegel eller tavlor. Spegel blev det till slut. Jag tyckte det var så gulligt med makens klippande och klistrande i datorn så jag valde att visa den bilden istället för att ta en ny...Den enorma kantoren som slukar det mesta kommer från släktingar till mig.












Förra helgen ägnade jag åt att sätta om blommor här hemma och jag har även försått några fröer som jag tänkte ha i trädgården vid sommarhuset. Solrosorna jag satt har tagit sig ordentligt men såpnejlikorna, mina favoriter, har inte kommit upp en enda fast det är flera veckor sedan jag satte dem och det känner jag mig riktigt besviken över. Det är första gången som jag provar sätta fröer så det är väl kanske inte så konstigt om något av dem misslyckas men jag önskar ändå att jag visste vad jag gjort för fel. Så här vackra skulle de ha blivit om det blivit något av dem.









Förra helgen var vi också på stan och fyndade nya tekoppar. Jag har egentligen porslinsförbud från min man - han tycker att vi äger alldeles för mycket porslin - men jag lyckades övertyga honom om att vi behöver nya tekoppar och när jag hittade de här på Indiska så tyckte han också att de var så fina att det gick hem!

onsdag 2 april 2008

Uppdaterad

Idag har jag fått stångas ordentligt på jobbet och känner mig ganska upprörd och irriterad. Ibland blir man som ung tjej inom byggbranchen ganska nedvärderad av gamla gubbar som tycker att de vet bättre. Då känns det roligt att få se att vår webbansvarige har lagt ut en ny uppdatering om vår husrenovering på Hålla Hus! Uppdateringen gäller utedasset och ligger under ladugården på www.hallahus.se

Jag hade inte tänkt att jag skulle visa några bilder här av utedasset förrän det var färdigmålat och klart men det dröjer ju till i sommar när det är tillräckligt varmt för att måla så här kommer ändå en bild. Men just nu ser det mer ut som en 70-talsbastu...

En annan glädjande nyhet är att vi (eller rättare sagt min man) har fortsatt spika upp masonit i kammaren efter att ha blötlagt den ordentligt den här gången. Vi vet inte ännu om det gjorde någon större skillnad i böglighet, det får tiden utvisa, men det känns i alla fall skönt att vara igång igen.

Och nu har det ju börjat våras på riktigt (ta i trä) så vi borde verkligen ta och ringa sotaren för en besiktning av murstocken. Men först måste vi fixa en takstege så han tar sig upp till skorstenen. Vårt hus är ganska högt och taket dessutom brutet så det övre takfallet är ganska brant. Vi får se hur vi löser det.
Related Posts with Thumbnails