Historien om två hus

Den senaste veckan har vi varit upptagna med fönster. Med tanke på det så tänkte jag berätta historien om två hus för er. Det ena huset är mina svärföräldrars som jag har berättat om tidigare. Huset i sin nuvarande form är uppfört omkring 1800-talets mitt av min mans farfars far Nils Petter Lindström och där bedrevs gästgiveri från slutet av 1800-talet till 1918. Så här såg huset ut 1916.


1986 renoverade mina svärföräldrar huset och bytte bland annat fönster. De gamla originalfönstren från 1800-talet gav de bort till grannarna som då höll på att restaurera sitt hus. Det huset uppfördes omkring 1845 av Nils Petters far Johan Persson Lindström och husen var ursprungligen i princip identiska, både utvändigt och invändigt. Så här såg det huset ut omkring 1939.


Otroligt lika, eller hur? För ett par veckor sedan fick vi reda på att de nuvarande ägarna till det huset hade bestämt sig för att byta fönster. Som antikvarie tycker jag såklart att det är något av helgerån att byta fönster i ett kulturhistoriskt värdefullt hus men när ägarna väl har bestämt sig så är det inte så mycket man kan göra. Vad vi gjorde var att ta kontakt med dem och fråga om vi kunde få ta reda på de gamla fönsterbågarna. Så den senaste veckan har vi forslat fönsterbågar mellan gårdarna och nu är de åter tillbaka på den gård där de hör hemma! Är inte det i alla fall något fantastiskt? Sedan får framtiden visa vad vi riktigt ska göra med dem, men vi har några idéer.

Här en bild från Hålla hus på de aktuella fönsterbågarna. Vinterbågarna är av en typ som kallas för Skellefteå-fönster vilket innebär att de monteras utifrån och inte inifrån som är vanligast när man har lösa vinterbågar. Är de inte tjusiga så säg?



Nästa inlägg ska jag ta och visa vilka fina presenter jag fick på min födelsedag. Jag är själv fortfarande stum av förundran...