Händers verk

För några år sedan fick jag ärva min farmors gamla vävstol. Eftersom jag tycker det känns tråkigt om den bara skulle stå i ett förråd fick jag för mig att jag skulle börja väva. Nu råkar det vara så att jag inte är den som börjar på nybörjarnivå direkt så jag gav mig direkt på bunden rosengång. Av någon anledning såg det dock inte ut som jag hade föreställt mig. Väven blev också smalare än planerat så jag hade lite svårt att bestämma vad det skulle bli till.

När vi flyttade till Umeå hamnade vävstolen i sommarhuset och eftersom vi mest bara är där och jobbar på med huset så har det inte blivit så mycket vävt på sista åren men nu under hösten tänkte jag att jag skulle ta upp vävningen igen. Och då ville det sig inte alls. Mönstret blev helt fel, nånting var fel med skaften. Så jag tog med mig hemslöjdskonsulenten hem och hon fick göra en ordentlig översyn på vävstolen. Hon gav mig en massa bra tips men hon berättade också att det jag vävde inte riktigt var vad jag trodde jag vävde...

Inte helt oväntat hade jag missförstått litegrann hur man väver rosengång, allt kan man tydligen inte lära sig på egen hand. Men efter att hon förklarat och ritat och visat så tror jag att jag äntligen har fattat poängen och nu har jag börjat få fart på det hela och äntligen ser det också ut som jag hade tänkt mig! Men nu är det lös rosengång jag väver vilket skall vara Västerbottens traditionella vävteknik. Så här ser i alla fall mönstret som jag väver ut, ritat efter eget huvud.


Och så här blir det i vävstolen. Bilden är nog inte den bästa för den har jag tagit med mobilkameran.


Äntligen har jag också kommit på vad det är jag ska ha det till. Jag ska sy en åkpåse av det till en sparklåda. Insidan ska jag klä med fuskfårskinn. Det blir perfekt till bäbisen som vi väntar i januari.