Normalt så brukar det inte gå plantera något vid vårt sommarhus förrän i juni eftersom det tar så lång tid för tjälen att gå ur marken. I år har det dock inte varit någon tjäle att tala om så redan nu går det bra att börja gräva. Därför tog jag tillfället i akt och grävde ner en rabarber vid husknuten. Jag har tänkt plantera en rabarber vid huset i flera år men det har av någon anledning aldrig blivit av, men nu sitter den i alla fall där och jag hoppas att den ska klara sig.
Jag funderade ganska länge på var jag skulle sätta rabarbern. Från början försökte jag dela upp trädgården på traditionellt vis i en prydnadsdel och en köksdel men nu när vi har haft gården i några år börja jag inse att vi måste göra det mer praktiskt för oss och begränsa trädgårdens storlek, annars har vi inte en chans att sköta om alltihop. Därför kommer nyttoväxterna att sakta men säkert integreras i prydnadsträdgården så att vi bara behöver sköta marken allra närmast huset. Rabarberns placering vid husknuten är en väldigt traditionell sådan. Innan prydnadsväxter blev vanligt i Västerbotten fick rabarbern ofta denna framskjutna plats för att dess blomsterstänglar även skulle kunna vara till prydnad.
Visste ni förresten att man bland vanligt folk inte började äta rabarbern förrän på 1800-talet? Före det sågs den enbart som en medicinalväxt. I Sverige började vi inte producera inhemskt socker förrän i slutet av det århundradet varför det var för dyrt för vanligt folk att använda sig av sura köksväxter som rabarber, vinbär, krusbär mm.
